Barns rättigheter

Jämfört med andra länder kan Sverige sägas ha kommit långt när det gäller att värna om barns rättigheter. Dessa regleras framförallt i FN:s barnkonvention som antogs 1989 av FN:s generalförsamling efter mer än 10 års arbete. Sverige har ratificerat barnkonventionen, vilket innebär att vi som nation har förbundit oss att efterfölja de artiklar som konventionen innehåller. Istället för att inkorporera barnkonventionen, och därmed göra den gällande som svensk lag, valde man vid ratificeringen 1990 att transformera den, det vill säga att omformulera eller omvandla redan existerande svenska lagar för att efterfölja konventionen.

Barnkonventionen består av 54 artiklar. Den första, vars innehåll kan verka mindre viktigt i sammanhanget, är egentligen av stor betydelse, eftersom det definierar vilka som ska omfattas av bestämmelserna i konventionen; artikel 1 säger att alla som är under 18 år är barn, och följaktligen ska åtnjuta ett barns rättigheter. De två nästföljande artiklarna är av generell natur, och fastslår att alla barn är av lika värde, och att man alltid ska tänka på barnets bästa i första hand när man fattar beslut som berör barn. Konventionen fastslår också att barnets föräldrar eller vårdnadshavare är de som är främst ansvariga för barnets uppfostran och utveckling, och att alla barn har rätt till utveckling, förutom att bara överleva eller leva.

Som synes ovan behandlar konventionen inte bara barnets fysiska hälsa, snarare tvärtom; majoriteten av artiklarna behandlar barnets rätt till identitet och psykiskt välmående. Vissa artiklar handlar dock om barns rätt till fysisk hälsa, till exempel artikel 24, som fastslår att barn har rätt att ”åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård och rehabilitering”. En del av att uppnå hälsa är enligt konventionen ”näringsrika livsmedel i tillräcklig omfattning”. På Matklubben.se finner du många exempel på recept till näringsrika rätter.

FN har inrättat ett särskilt organ, FN:s barnrättskommitté, med syftet att kontrollera att konventionen efterlevs i de länder som har ratificerat den. Kommittén har dock ingen möjlighet att besluta om sanktioner mot de länder som inte efterlever konventionen, varför kritik från kommittén förväntas tas allvarligt av medlemsstaterna. I Sverige finns dessutom en Barnombudsman som ombesörjer barns rättigheter i landet.

Även om 193 länder har ratificerat barnkonventionen, vilket gör den till den konvention med flest antal anslutna länder, finns det fortfarande länder där barn far illa och där exempelvis barnaga fortfarande är lagligt. Det är därför viktigt att Sverige fortsätter att föregå med gott exempel, och vara i framkanten av värnandet av barns rättigheter.

Barns rättigheter 1